Bettina funderar

Som alla säkert vet, så finns det flera sorters tåg. Det finns "riktiga" tåg, pendeltåg och tunnelbanetåg. Och inom dessa kategorier finns subvarianter- det finns de gamla bekväma tågen, de mellangamla och de nya. Alla tycker olika om dessa modeller, man har sina favoriter. T.ex. de inte längre nya men fortfarande nyaste dubbeldäckarna som susar fram över det svenska ladskapet. Älskade av alla förutom av pendlare som mest irriteras av deras "vagnfel" eller "dörrfel" och allt vad det är som ropas ut i de brusiga högtalarna.

Något som jag däremot tror att alla finner högst roande är när inte lika vana resenärer ska använda toaletterna eller bara en sån enkel sak som att ta sig in i vagnen. De står och viftar med händerna framför glasdörrarna, de öppnar och stänger toadörren stirrandes på knappen med bekymrade miner. Lika roligt varje gång!

På de olika sorternas tåg, finns även olika sorters kulturer. På tunnelbanan tar man en plats om det finns en. Inget "Ursäkta, är det ledigt här?" eller liknande som man konstant hör (och även säger själv) på ovanförjordentågen. På dessa tåg blir man inte heller informerad om att "dörrarna stängs!"... Detta förväntas man alltså fatta om man åker med SJ. Eller en lite roligare formulering: Detta förväntas man inte fatta om man åker med SL....

På SJ-tågen får man höra att "Detta är tågets slutstation. Var vänliga och ta en titt bredvid er så att inga saker av värde lämnas kvar. Ha en fortsatt trelig dag!". På pendeltåget blir man nästan beordrad att gå av...

Så, vilken sorts tåg är då min favorit? Måste nog faktiskt säga SJ. Fast prismässigt, så är det inte värt det. Då kan jag trängas på tunnelbanan och "å-ååka pendeltåg!" som Markoolio för så många år sen uttryckte det.

Dessa soffor kommer ofta med avtagbar klädsel så man behöver inte ens köpa en ny soffa! Finns ju fiffiga lösningar för allt!

En kompis beklagade sig över att hennes förhållande troligtvis skulle se likadant ut under de närmsta åren, att inget nytt skulle hända. Ska flytta ihop som nittonåringar. Nästa steg är väl då förlovning men det vill hon vänta med. Så under två-tre års tid kommer de bo tillsammans och skaffa sig rutiner och dagarna kommer flyta förbi utan problem. Är det verkligen dåligt, undrar jag?

Mitt råd:

Ett stort svenskt varuhus som jag väljer att inte namnge har billiga soffor, köp en ny om året så känns allt som en nystart! Man kan göra mycket för att färändra; fondvägg, blommor, kitschiga tekoppar och mycket mycket mera! Allt detta finns i ett varuhus nära dig!

Måste förresten åka dit och köpa en ny krukväxt. Inte direkt för att jag känner en sudden urge of change utan för att min nuvarande fönsterdekoration tydligen inte trivs i mitt åh så välstädade rum... His loss, not mine (förutom att det är jag som måste betala 69 kronor för en växt som "lever i 4-5 månader om skötselråden följs").

Tycker förresten att detta varuhus nya reklamer är helt geniala. Varje dag ser man dessa glada ansikten på väggarna i tunnelbanan och jag påminns om att jag har en död växt i fönstret och att förvaringsboxarna modell större kanske ändå inte var så praktiska. Länge leve mångfalden!

Stockholms universitet, aka su. De olika delarna i husen är målade i olika färger. Mycket pedagogiskt. Man tror ju kanske inte riktigt att sådana dagislösningar skulle vara nödvändiga på huvudstadens universitet... Men shit va glad jag är att de finns där!! Visste direkt att jag skulle hålla mot det gula.

Inte världens fräschaste lokaler dock. Speciellt inte damtoan... (Har ju ingen erfarenhet av herrtoan så jag kan inte uttala mig om denna). Förstår inte hur vuxna människor lyckats "tappa" så mycket toapapper på golvet i de för övrigt minimala toabåsen. Tycker de kanske att golvet är fult? Eller försöker de dölja nåt annat..? Aja, vill helst inte fördjupa mig mer i den frågan så jag får försöka undvika att titta ner i fortsättningen (inte helt naturligtvis...)

Intressant första seminarium. Inte dödskul, men helt ok.